Valpfostran

Om allt går som planerat så hämtar vi mammas lilla valp nu i dagarna! Därför tänkte jag att ett litet valpinlägg kunde sitta fint.

Jag har upplevt 3 underbara valpars uppväxt. 3 helt olika varianter som lärt mig otroligt mycket. Eftersom jag dessutom är stönig som jag är och envisas om att aldrig bestraffa mina hundar, så har jag fått genomlida åtskilliga diskussioner om valpfostran. Många har ifrågasatt min envishet. ”Man måste ju sätta gränser för valpen” ”Valpen måste ju lära sig lyssna, annars kan den ju aldrig få någon frihet”. Detta är kommentarer som jag ofta fått höra, i olika varianter.

Därför tänkte jag nu i korthet ta upp mina tankar kring valpfostran. För mina valpar får också lära sig gränser, men på ett helt annat sätt än dom flesta andra menar när de säger så. I stället för att lära valpen vad som inte är okej så fokuserar jag på att lära den vad som är okej. Det handlar om att skapa goda rutiner, goda vanor och goda beteenden som ska belöna sig, i hela hundens liv!

 

Viktiga vanor som jag tidigt lägger grunden för hos valpen

• Sova
• Äta
• Följa
• Belöningar är skoj

Johnny på Lundecocks (där mammas nya valp kommer ifrån) sa något smart: ”En valp ska sova mycket, äta mycket och vara ute mycket”. Han har definitivt en poäng. Eftersom jag strävar efter en liten träningsmaskin dessutom så lägger jag till belöningsutveckling. Och eftersom jag inte vill bestraffa min valp så måste jag tidigt lägga grunder för att kunna ha hunden lös och för att den ska följa mig och inte allt annat 😉

 

Hur jag klarar mig utan bestraffningar – vanliga problem

Här nedan ska jag beskriva några vanliga problem och ge handfasta tips på hur jag angriper dem

Valpen biter i saker som den inte får: Soffan, kablar, skor etc

Grundprincipen: Ignorera! Inte så lätt när man är rädd om den skitdyra soffan, kompisens skor i hallen osv…. Men tänk dig en 1,5 årigt barn: Lärt sig gå och rycker nu i alla lådorna i köket. Hen får ju bara inte komma åt knivarna!! Vad gör vi? Jo – sätter barnlås på lådorna – så klart. Vi sätter en grind för trappen så hen inte druttar ned – så klart! Gör likadant med valpen. Kompostgaller kring soffan. Göm undan kablar. Skohyllan blir hatthylla under en period. Som jag skrev ovan. Det handlar om att skapa goda rutiner. En valp ska inte lära sig att man ens kan bita i soffan eller springa runt med skor. Man biter på tuggben, hundleksaker som ligger framme eller nått annat som matte/husse valt att valpen får bita i.

Om det nu händer att valpen snott en sko – vad gör jag då?

Så lite som möjligt! Meningen är att valpen ska få så få associationer som möjligt med skorna. De är inte förbjudna, de är inte leksaker – de är ingenting. Senare i livet händer 2 saker: 1. Valpens tänder har tappats och det är inte längre lika spännande att bita i saker. 2. Om du har skapat goda rutiner så vet hunden att leksakerna är de som är roligast att leka med. Om du bara leker och uppmuntrar bus med rätt saker så kommer dessa få ett högt värde. Varför ta en random sko när man kan ta den coola fleeceflätan som matte och jag kampat med så många gånger?

Men valpen biter mig i hälsenorna – det gör ju skitont!

Samma sak här – försök ignorera när det väl händer. Men träna aktivt på att valpen ska låta bli dina ben. Börja med att leka med valpen (med en leksak) när du går intill den och den väljer att inte bita. Börja sedan utmana valpen – vifta med fötterna – om valpen håller sig i skinnet och låter bli – lek med leksaken! Försök ta det i så små steg att valpen lyckas. Öka successivt svårigheterna så att du till slut springer! Om valpen klarar av störningen: Lek, lek, lek! Om den börjar bita i benen: Stanna och stå helt still. När valpen har släppt – gör en ny, enklare repetition och lek, lek, lek om den klarar! Men tänk på en sak: Avled inte valpen med leksak för vad gör ni då? Belönar att hen biter i dina ben. Försök vänta tills hen lugnat ned sig och lek först då med en leksak!

Förstår ni? Goda rutiner! Tänk er att ni ska genomlida valpperioden. Valpen är ju trots allt ett litet monster som ska formas. Lär monstret goda rutiner och undvik de dåliga rutinerna.

Jag kan glädja (?) er med att alla våra tre valpar betett sig så här – mer eller mindre. Lark var otroligt jobbig med hälsenebitandet. Inom ganska kort tid slutade hon bita mig (jag tränade enligt ovan). Mamma var den som hon plågade under längst tid. Mamma var också den som fick mest ont av bitandet och hoppade vildast av smärta. Lösningen blev tjocka byxor så hon kunde ignorera lite bättre. Ingen annan än jag behövde träna aktivt på att inte bita i benen. Alla andra behövde bara ignorera. Det tog lite längre tid för dem men det gick över. Idag skulle Lark aldrig få för sig att bita i benen!

Teja var värst med tuggandet. Hon tuggade sönder allt! Men snart lärde vi oss att plocka undan grejer man var rädd om och bara hon blev tillräckligt gammal så gav det sig =)

Som sagt – genomlid valpperioden. Många problem hör bara till just valpperioden, så länge man lär valpen alternativa ideer under tiden. Varför ta kamp med tråkiga bestraffningar när det finns kompostgaller 😉

Lycka till därute med era monster ❤