Morgonpromenader på fredagar = läskigast möjliga. Varför? Jo, mellan 6-8 går sopbilen sin runda i området. Ni som känner till Larks incident för drygt ett halvår sedan, och dess efterdyningar, vet att sopbilen är en riktig pain-in-the-ass!!
Men vi promenerar ändå, det är liksom en del i ”rehabiliteringen”. Men vi anpassar oss till de tryggaste delarna kring hemmet 🙂
MEN idag hade vi otur, eller tur? Sopbilen dök upp i närmsta kvarteret och började backa runt frenetiskt. Liiiite för mycket för Lark som skuttade ut i buskarna med svansen mellan benen. Dock på ett väldigt olämpligt (eller lämpligt?) ställe. Olämpligt tyckte jag då… Backade rakt ned mot en översvämmad bäck och *PLUMS*!!
Neej tänkte jag o kände hur Mr Ågren växte sig stor inombords. Associationen verkade solklar: Backande lastbilsljud betyder att du kastas handlöst ned med huvudet före i iskallt vatten…. Inte direkt vad vi behövde, fler dåliga associationer till ”back-ljud”…….
Men åter igen fick man lära sig hur svårt det är att förutspå hur hunden kommer uppfatta en situation, hur hunden kommer associera…
Upp ur vattnet kommer Lark med svansen i vädret och ber om att få hoppa i igen!!
Snopen matte. Glad matte. Bara att fortsätta promenaden humöret på topp, svansen på topp och med sopbilens backande i bakgrunden.