När man läser i bloggar och på Facebook så slås man av alla lyckliga människor med filmer på träning och tävling -alltid med den berömda ”fantastiska känslan”. Här är min blogg, min verklighet och här hamnar därmed även den dåliga känslan!
Det borde vara lite mindre förbjudet med dålig känsla tycker jag. Man pratar allt för mycket om att känslan är viktigast. Men när man hamnar i den onda snurran då? Med dålig känsla. Ska man ge upp då eller??
Vi är i en ond snurra just nu. Lark är fortfarande inne i sin spökperiod som jag pratat om tidigare här i bloggen. Det resulterar i att hon blir osäker på nya platser och har svårt att släppa miljöstörningar i lydnadsträningen. Hon vill inte vara långt ifrån mig (läääääskigt) vilket resulterat i att hon börjat resa sig på platsen och smyger efter i ställandet (första gången idag faktiskt…)
MEN: Vi jobbar på och vi har en plan. Dock går det långsamt eftersom jag jobbar på jobbet alldeles för mycket och tar med mig jobbet hem i på tok för stor utsträckning!
Här är det enda positiva med min jobbnarkomani:
Lönebeskedet, dvs massa pengar till kommande hundkurser 😉
Så här kommer nu ett inlägg om vår dåliga känsla alltså. Detta för att jag ska kunna gå tillbaka, titta o förhoppningsvis se hur vi utvecklats. Även till dig som ibland känner likadant, känner en dålig känsla!
Tävlingsträning på Storfors Hundklubb: Märker direkt att Lark tycker det är lite mycket hundar. Men hon sköter sig fint – inte ett enda utfall!!
Så kommer så klart – lastbilen: tackar vi för, bara att börja jobba mot läskigheterna.
Går in med hyfsad känsla. Lark lite osäker o kan inte låta bli domaren på tandvisningen. Fortsätter med linförighet. Känns helt ok tills Lark får syn på hinderboden (Alias Lastbilssläp??:
Tandvisning o linförighet
Fortsätter med läggande:
läggande
Inkallning:
Inkallning
Ställande med smyg;)
ställande
Apportering:
Apportering
Hopp över hinder med lastbil som åker förbi…
Hopp
Som sagt. Ingen fantastisk känsla i programmet. Men vi fick en fantastisk lekstund efter själva programmet och jag åker därifrån o intalar mig att det för oss framåt: Att vara på läskig plan betyder massa lek och bus om man jobbar på…
För oss är inte livet fantastiskt just nu. Jobbet tar all energi ur mig, Lark stampar i en svacka och jag har två sjuka sheltienäsor som inte får stampa alls… Men livet behöver inte vara på topp jämt, man får skriva statusuppdatering på Facebook och lägga filmer på tuben ändå, tycker jag!!
MER DÅLIG KÄNSLA TILL FACEBOOK 😉
Klickernarkoman 
Helt jävla rätt! De dåliga känslorna måste också få finnas. Alla har vi dem men alla vill inte låta dem synas. Själv har jag precis genomgått en liten makeover à la ”nu skiter jag i allt” vilket gett mig större möjlighet att se det fina i det vi gör utan att förgås av alla ‘misstag’. Cassis klåda är hemsk och hon är förmodligen svårt allergisk, ekonomin är i botten och självförtroendet dalar men vi har fasiken rätt att finnas till ändå 😉
Heja dig och ditt gäng! Fortsätta våga vara dig både upp och ner, vi är många som uppskattar det och uppskattar dig. Du är tapper! Kram!
Håller med till fullo!
Jag försöker också att skriva även när det känns förjävligt, men det är ju helt klart roligare när man har något kul att skriva. 🙂
Men fler borde våga vara öppna med livets baksidor!
Heja dig! Kram